Rutinerad hund och orutinerad matte

Bildkälla här.
 
Det hade lika gärna kunnat vara Marley på bilden! Han är också en hund som tror att han får plats fast han har blivit 30 kilo tyngre och tredubblats i storlek. En hund som alltid ligger på samma plats nedanför soffan eller i duschen när Andreas gör sig i ordning för kvällen. Är något eller någon i vägen visar han sitt missnöje med ett mörkt grymtande eller så sätter sig en helt sonika på fötterna. Här är min plats, hörru! En hund som markerar tydligt att jag går fel väg genom att sätta sig ner och blänga på mig när jag försöker ta en annan promenadrunda på morgonen. En hund som har sina vanor och finner ingen anledning att byta dem.
 
Jag däremot har ett litet komplicerat förhållande till vanor och rutiner. I ett inrutat liv upplever jag att jag tappar känslan av frihet, att kunna göra det jag vill när jag vill. Jag kan känna mig otroligt pressad och stressad över att göra samma sak varje dag. Jag tröttnar, känner mig låst och hämmad. Jag kommer inte till min rätt, jag har mer att ge än vad jag gör. Det är en av anledningarna till att jag kommer sluta på mitt nuvarande jobb i en second hand butik om en månad. Varje vecka ser likadan ut. Vecka ut och vecka in. Alla måndagar ser ut på samma sätt, alla tisdagar och onsdagar med. Det fanns en tid efter sjukskrivningen som jag behövde det, för att får balans i livet och hitta tryggheten i mig själv. Nu känner jag mig starkare och vet att den typen av arbete passar inte mig. Jag vet inte än vad som händer efter jul och jag känner mig trygg i det. För jag är fri att göra vad jag vill.
 
Samtidigt behöver jag fortfarande ha någon form av struktur att falla tillbaka på för att inte tappa tråden och sväva iväg bland känslor, drömmar, tankar och idéer för mycket. En balans mellan trygghet och ovisshet, mellan rutin och frihet. Något som får min hjärna och mitt hjärta att vila en stund. Det är tur att jag har Marley som visar vägen ibland.

Kommentarer
Postat av: Moris

Vilka kloka ord! Skulle kunna vara en beskrivning på mig när det gäller förhållandet till vanor och rutiner. Kan känna samma sak för traditioner! Puss

2012-11-26 @ 19:01:46
Postat av: Emilia

Vilka kloka ord du skriver! Och inser nu att jag läst fel i din kommentar hos mig, att du inte ska vara kvar på ditt jobb var beslutet du tagit. Huvudsaken man känner det beslut man tagit är rätt, tänk, nu har du ju alla möjligheter i världen att hitta på något annat :)

Kramkram

2012-11-26 @ 21:10:33
URL: http://eemiliaas.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0