Idag pysslar jag med att fixa nya gradiner till köket och vardagsrum. Förra hyresgästen lämnade kvar sina gardiner. Jättesnällt så vi har haft något som har hindrat full insyn från grannarna de första dagarna, men dessvärre inte riktigt gardiner i vår smak. Kan ni tänka er att vår smak är allt som är vitt? Ja, jag tänkte väl det. Vita gardiner blir det!

 

Marley har funnit sig till rätta i den nya lägenheten och har hittat sina nya favoritställen att ligga på. Ett av de är halvvägs in i mitt pysselrum - även när jag inte är där.

 

Fast vi har kvar en del lådor att packa upp känns vårt hem redan hemtrevligt. Jag plockade blommor igår på morgonens promenad runt kvarteret och ställde på bordet. Som tur var hittade jag en passande vas längst upp i en låda.

 

 

Det är så härligt när solen lyser in i rummet och parken grönskar utanför. Jag har trafikens brus lite lätt från gatan nedanför och från sovrumsfönstret som står på vid gavel hör jag fågelkvitter. Jag tar en paus då och då i flyttpackandet och vilar ögonen på vinden som rycker tag i de gröna löven. I ett lugnt tempo viker jag ner kläder i resväskan, virar in tallrikar i papper och skruvar ner hyllor. Det blir mitt sätt att säga hejdå till lägenheten och tacka för den här tiden. För visst har vi haft det bra här, mina prinsar och jag. Men var sak har sin tid och nu är det dags att ge plats till någon annan vars önskan är att bo mitt i stan.

 

Det vill till att jag ska flytta och vitrinskåpet står tomt för att jag ska få vissa saker gjorda. Nu har jag äntligen fått den nya knoppen ditskruvad efter något år i en burk. Innan satt det en av IKEA:s standard knoppar, helt klart en förbättring om du frågar mig. Men jag tvivlar på att Andreas hade märkt något om jag inte hade glatt visat honom vilken revolutionerande insats jag har gjort.

 

Att solen äntligen når över takåsarna och in i sovrummet är ett tecken på att våren är på gång! Nu kan kanske mitt stackars kala träd komma ur sin vinterdvala och börja gro igen. Snart ska jag ut i friska luften och knipa åt mig en solstråle eller två. Trevlig helg till er allesammans.

 

Jag har fått så mycket blommor i födelsedagspresent så jag inte vet var jag ska ställa de längre! Den är en härlig känsla att ha en blombukett i varje hörn.

 

Imorses blev jag väckt av skönsång. Eller ja, snarare var det jag som tillslut väckte Andreas och frågade om han hade tänkt att servera mig frukost på sängen. Inte för att jag behöver det, men jag vet sen innan att det är en viktig födelsedagstradition för honom. Så jag började mitt 27-åriga levnadsår med att sova räv likt en femåring. 

 

Rosorna går på sista versen och är från förra helgen när Andreas föräldrar var på besök. Efter några dagar brukar jag plocka isär buketten, ta bort de blommorna som hunnit bli fula och sätta resterande blommor i småvaser. På så sätt kan jag njuta av buketten så länge som möjligt.

 

I takt med att jag samlar på mig mer pysselmaterial har jag fått utöka förvaringsmöjligheterna. Glasburkar är toppen tycker jag, dessutom var tårtfatet med sytrådar en riktig dammsamlare! (Så här såg det åt från allra första början, och det där med att måla bordet vitt har jag fortfarande inte fått tummen ur att göra...)

 

I lördags fixade jag de där vimplarna jag länge har tänkt att jag vill fixa. Madeleine insiprerade mig! Jag är jättenöjd, men av Andreas fick de bara ett poäng på en femgradig skala. (Lika mycket som linssoppan samma kväll - jag som försökte göra mig till efter en helg ifrån varandra!)

 

 

Jag måste bara slå ett till slag för våra nya förvaringslådor i köket. De är i hård papp och känns rubusta.

 

 

Det här har jag grejat med idag. Cirkusvimplar till sovrummet.

 

Ja, här har vi en till lättsmält frukost. En omixad smoothie skulle man kunna säga. Men det jag egentligen vill säga är att jag har börjat samla på den här typen av porslin. Gamla tallrikar med lite för mycket mönster och oftast med engelsk tillverkare. Jag verkar vara ganska ensam om detta för det finns nästan alltid att fynda på loppis!

 

Nu har jag lämnat det rosa och kommit in i en vit period (alkohol och droger låter jag alltid bli så det har inget med det att göra). Jag vill ha det så där ljust och fräscht á la Fredrik Lindström och Henrik Schyffert. Jag har alltid gillat vitt, men nu är det som jag inte har några gränser. Helst skulle jag ha allt, ALLT, i vitt och några fina tavlor i pastellfärger stå för färgklicken. Jag har börjat lite smått i sovrummet (och det är nog så långt jag kommer i min färgsanering, dels av ekonomiska, och dels av samborelaterade skäl).

 

 

I lördags lyckades vi överraska min syster! Hon och jag gjorde ett ärende på stan och sen skulle vi hem till mig och äta lunch. Sån där fylld färsk pasta med sallad skulle det bli. Sa jag.

 

 

Här är min pyssel- och arbetshörna. Ett bra tag hade jag ingen lampa utan fick flytta dit flera små lampor när det var dags att fixa med nåt. Nu har jag rådit bot på detta! En lampa i traditionell modell med svängarm. Köpt begagnad men ursprungligen från IKEA.

 

 

Under allt gottit gömde sig en fin handduk i linne.

 

Nyårsdukningen! Ser lite torftig ut i halvbra ljus, utan någon bordsdekoration och med en ensam öl i blickfånget. Nåväl, Emma häller upp bubbel och på tallrikarna står förrätten redo att ätas. Avokado, rökt lax och chili sallad skulle man kunna kalla den. Gick på ett kick att fixa iordning. På bordet ligger en vit linneduk med en skir spetsgardin över. Jag gillar det där med att använda saker till annat än vad de för ursprungligen är menade för.