Folkfesten

I helgen har det varit Göteborgsvarvet, en folkfest utan dess like. Vi stod på avenyn och hejade fram löparna. De tio första löparna var nog kenyaner. De trippade fram med väldig fart! Som antiloper på savannen.

Massa ben, tröjfärger och ansikten att hålla reda på. Jag klappade händer så jag tappade känseln. Heja heja!

Jag tyckte det var ett helt under att inte någon ramlade på alla gula svampar som täckte marken.

Efter en timme eller två sprack himlen upp och löparna kunde ta sig i mål i solsken. Och vi kunde gå hem, trötta i benen efter att ha stått still i några timmar. Ja, det är tufft att heja på varvet.

Vilken tur det var med vädret! Alltid roligare om det är uppehåll och hyfsad temperatur både för löparna och "påhejarna"! Puss

Det måste vara jobbigt att springa på asfalt. Grannen har sprungit, han ser lite sliten ut när ham kom hem.



Kram Birgitta

Se så duktiga alla löpare var då, heja heja ;)



Jag har däremot tränat i form av trädgårdsarbete, härligt tycker jag. Fullständigt älskar den sysselsättningen.



Ja, visst är tallrikarna fina, Himla kan dom. :)



KRAM

Madde