Imorses torkade vi hundspyor. Det var fjärde gången på tre månader som vi hittar en sjuk hund med utlagda spyor runt om i lägenheten. Marley är magsjuk, igen. Det innebär sträng diet för honom. En diet bestående av doserat vatten första dygnet, sedan kokt ris och kyckling i små portioner som succesivt ökas under en veckas tid. Om han får behålla maten i magen vill säga. En vecka framåt kommer vi ha en hund som stryker sig längs med våra ben så fort det vankas mat, till oss. En hund som kommer böna och be med de finaste ledsnaste hundögonen, men inte förstår att vi inte ger honom ordentligt med mat för hans eget bästa. En hund som är hungrig som en varg. Vi vet och kan det här. Tyvärr. Nästa vecka ska vi till djursjukhuset för att göra en utredning kring de återkommande magbesvären. Den plasten kan vi också för är det inte magsjuka är det kennelhosta, lunginflammation, återbesök eller vaccination. Och ja, det är fortfarande en hund vi pratar om, även om man skulle kunna tro att det handlar om ett spädbarn och dess barnsjukdomar. Baksidan av att vara hundägare.

Nu sover han så där bekymmerslöst som bara han kan.


Bilden är några dagar gammal. Ben hör inte direkt till dieten.