En vind av längtan

 

Jag längtar efter så mycket just nu. Jag längtar efter ljusa dagar och solen mot min kind. Jag längtar efter att få ställa in goretexkängorna för säsongen, susa fram på cykelbanor utan grus och att mörkret faller vid åtta.

 

 

Jag längtar efter en större lägenhet med ett eget rum. Ett rum till pyssel och sånt alltså. En lägenhet som också har ett gästrum och ytterligare ett rum. Det ska vara Andreas rum och där ska alla fula och energitjuvande teknikprylar husera. Jag längtar efter att sitta vid matbordet utan att störas av den stationära datorns brummande och Andreas skypande.

 

 

Jag längtar tills vår mataffär öppnar igen och vi slipper handla i dyra närbutiken. Helst av allt vill jag nog handla på en marknad i ett varmt land med solmogna frukter.

 

 

Jag längtar efter att det är lika städat och organiserat i mitt huvud som det är hemma. Jag längtar tills att-göra-listan är avprickad och slängd. Jag längtar efter att bara få vila och inte ha något planerat. Samtidigt längtar jag tills jag vet vad jag vill göra och har ett jobb som har med det att göra.

 

Ibland längtar jag så mycket efter det där jag inte har, så jag glömmer det jag faktiskt har.

Visst är det lite av längtans tider nu! Längtan efter de ljusa ljusa dagarna som idag när solen sken och nästan, nästan värmde! Puss

Jag längtar också. Efter nästan allt det där! (Minus matbutiken, och ett pysselrum m.m) Man glömmer faktiskt lite vad man har, och du har inte bara en syster som tycker du är bäst i världen utan även världens finaste sambo och vovve. (Vovven är lite bättre än sambon tycker jag) PUSS!