Imorses blev jag väckt av skönsång. Eller ja, snarare var det jag som tillslut väckte Andreas och frågade om han hade tänkt att servera mig frukost på sängen. Inte för att jag behöver det, men jag vet sen innan att det är en viktig födelsedagstradition för honom. Så jag började mitt 27-åriga levnadsår med att sova räv likt en femåring. 

 

Rosorna går på sista versen och är från förra helgen när Andreas föräldrar var på besök. Efter några dagar brukar jag plocka isär buketten, ta bort de blommorna som hunnit bli fula och sätta resterande blommor i småvaser. På så sätt kan jag njuta av buketten så länge som möjligt.