Utdrag ur inkorgen
Tidigare idag hade jag och Andreas följande sms-konversation:
J: Idag har jag ingen lust att gå och ut gå. Jag skickar ut Marley själv, han är tillräckligt gammal och klok för det nu!
A: Absolut. Sätt en lapp med adress på honom bara så kan nån hjälpa honom hem om han irrar bort sig.
J: Gjorde det. Kastade till och med ut en hel julskinka i hissen men han vägrade gå ut själv. Så nu har vi släpat oss runt 45 minuter i snön. Mina vader är stumma!
Som hundägare har man ju vissa åtagande. Men ibland har jag inte den minsta lust att gå ut. Punkt.
Lite nytt på inredningsfronten
Vi har möblerat om lite! Vi har flyttat soffan till den motsatta väggen. Det blev verkligen ett lyft. Det kändes på en gång när jag sjönk ner i soffan att här är dess riktiga plats! Nu har vi ingen insyn från grannarna när vi befinner oss i soffläge. Dessutom är soffan det första man ser i vardagsrummet - inte tv:n. Bara det ger ett mer harmoniskt och lugnt intryck. Mattan och tavlan införskaffade vi i helgen.
Dessutom klädde jag om min pall. Känner ni igen den?
Ett litet bord från Svärmors loppis (alltså hon har ingen riktig loppis, men hon har så himla mycket grejer hon inte använder som vi gärna får plocka ifrån). Lite grönt, en ljuslykta och två dekorativa diktböcker blev fint tyckte jag!
Snabbaste morotssoppan
Snabbaste morotssoppan bjöd syster mig på senast när jag hälsade på. Idag gjorde jag det till lunch, med viss modifikation. Till två personer behövs valfri mängd chilipeppar (ju mer desto starkare!), en vitlöksklyfta, fyra-fem rivna morötter, en-två centimeter färsk ingefära, buljongtärning, vatten, grädde/creme fraiche och gärna färsk basilika.
Stek pressad vitlök och chilipeppar i rikligt med smör. Häll i rivna morötter, pressa i ingefäran (på så sätt slipper "trådarna" hamna i soppan), lägg i buljong och häll över vatten och grädde/creme fraiche. Låt koka ihop. Toppa med basilika. Jag hade varken färsk basilika eller någon mejeripordukt hemma idag så det blev buljongsoppa med torkad basilika. Funkar det med men blir lite matigare med lite fett i. Syster brukar också ha i salladsost (typ feta, men som inte smälter). En uppiggande och stärkande soppa! Är nog ingefäran och chilin som som gör det!
För särskilt sensitiva själar
Jag läste en så bra grej igår! Det var något jag verkligen behövde höra, som jag fann igenkännande och lugnande, efter två dagar av trötthet. Jag har inte hittat ett bra ord på mitt tillstånd än. I boken Älska dig själv kallar Ilse Sand det överstimlulerad och under-stenen-dagar kallar författarna det i boken Drunkna inte i dina känslor. Jag känner mig mest trött och utpumpad. Inte jämt utan det kommer och går, men det är nog någon gång varje vecka jag känner att jag behöver bara vila. Speciellt efter några händelserika dagar med många olika aktiviteter eller när jag har träffat vissa personer som tar mycket energi.
"Du behöver inte vara helt passiv, under den tid som du har avsatt för att ladda dina batterier. Det viktiga är att du låter in uppmärksamhet vila. Att du så långt som du kan, inte tar in nya intryck, utan att du kan låta din energi gå inåt för att sortera de intryck du redan har fått, och komma i balans med dig själv. Du kan gärna samtidigt göra något rutinarbete, t ex diska eller motionera. Det kan mycket väl vara så att du själv har en känsla av att du inte uträttar något på den tiden. Det är emellertid fel, för det sker en hel del på det inre planet. Efteråt kommer du att vara intensivt närvarande med förnyad energi." Utdrag från boken Älska dig själv.
Så istället för att stressa upp mig och tänka varför är jag så trött och inte orkar (vilket jag har tendens till att ofta tänka - och bara det tar ju massa onödig energi och sätter igång massa onödiga tankar) ska jag försöka se det som om att jag egentligen gör en himla bra sak för mig själv genom att inte "göra något". Jag ska tänka Nu laddar jag batterierna!
Rätt riktning
Toscakaka, pappas favorit. Den här bakade jag och tog med nån gång vi hälsade på dem. Jag minns inte exakt när det var förutom att det var härligt ljus ute. Bilden är tagen på balkongen och eftersom jag har bara armar är det med största sannolikhet på sommaren. Ser ni vad som skulle ha gjort bilden komplett? Jag såg det inte när jag riggade upp fotot men nu i efterhand är det självklart vad som hade lyft bilden ytterligare. Någon dekoration, en hög med krossade mandlar, en ätlig blomma eller något annat som drar blickarna till sig där bildens skärpa ligger. Övning ger färdighet. Det ligger nog något i det. Jag vill bli en bättre fotograf och förutom att öva, öva, öva, känns en kurs i bildbehandling som ett steg i rätt riktning.
Skriva och fota
Nu har jag haft nog med semester! Jag har sökt jobb den senaste månaden utan resultat så idag början jag min plan b för våren, som för tillfället känns som en bra plan a. Jag ska tillbaka till skolbänken, fast inte på särsklit traditionellt sätt. Jag ska läsa två distanskurser, en i kreativt skrivande och en i digital bildbehandling. Den sistnämnda läser jag om jag hinner med. Det känns spännande!
Just nu läser jag Gustave Flauberts roman Madame Bovary, en skildring av en kvinnas liv på 1850-talet. Han skriver målande både om hennes känsloliv och om landskapen de passerar. Otroligt vackert skrivet emellanåt.
"...att tanken flyger friare över denna ändlösa yta, vars åsyn liksom ger själen vingar och inger oss en föreställning om oändligheten..."
I eftermiddag ska jag till bibblan och låna självbiografiska böcker, det är nämligen vår första skrivuppgift. Tips på bra böcker i denna genre?
Med snö på nosen
Så kom den där efterlängtande snön. Med råge. Inte mig emot. Ljuset är tillbaka! Med en hund som älskar bokstavligen talat snö så blir det timslånga promenader varje dag.
Påpälsade pulsandes i snön. Med snö i håret. Med snö på nosen. Det är en lycklig tid nu.
Har ni tänkt på vad tyst det blir med snö? Med det vita täcket kommer tystnaden. Snön dämpar friktionen på vägarna. Djuren går i idé eller beger sig söderut. Vi den här sjön brukar hundratals fåglar häcka. De skränar ordentligt kan jag säga. Med is på sjön och frusna vasstrån vajandes i vinden hörs bara mitt visslande på Marley när han försvinner runt krönet.
